Home > 'Aqeedah > Varför säger Allah “Vi” i Koranen?

Varför säger Allah “Vi” i Koranen?

Download PDF

Fråga: Varför hänvisar Allaah till Sig Själv med pronomenet “Vi” i Koranen?

All lov och pris tillkommer Allaah.

Det är en språkstil inom det arabiska språket att använda pronomet nahnu (vi) för att underförstått tydliggöra en upphöjd rang av respekt och förhärligande. Man kan också använda pronomenet ana (jag) som indikerar en person, eller huwa (han) i tredje person. Alla tre stilar används i Koranen, där Allaah adresserar araberna på deras språk. (Fataawa al-Lajnah al-Daa’imah, 4/143).

“Allaah (den Upphöjde) hänvisar ibland till Sig Själv i singular, vid namn eller genom användning av ett pronomen, och ibland genom användning av plural, som i frasen (tolkningen av innebörden):

إِنَّا فَتَحْنَا لَكَ فَتْحًا مُّبِينًا
”VI HAR öppnat vägen för dig [Muhammad] till en klar seger.” [al-Fath 48:1]

och andra liknande fraser. Men Allaah hänvisar aldrig till Sig genom användning av dualform (tvåtal), eftersom plural avser den respekt som Han förtjänar, och kan hänvisa till Hans namn och attribut, medan dualform hänvisar till ett visst antal (och inget annat), och Han är högt över det. “(Al-‘Aqeedah al-Tadmuriyyah av Shaykh al-Islam Ibn Taymiyah, s. 75).

Dessa ord, innaa (“Sannerligen [har] Vi”) och nahnu (“Vi”), och andra former av plural, kan användas av en person som talar för en grupp, eller så kan de användas av en person i syfte av respekt eller förhärligande, som görs av vissa kungar när de utfärdar uttalanden eller förordningar i vilka de säger “Vi har beslutat…” osv. [Detta är känt som “Pluralis Majestis/Royal We”]. I sådana fall är det endast en person som talar men pluralform används för respekt. Den som förtjänar mer respekt än någon annan är Allaah (den Upphöjde), så när Han säger i Koranen innaa (“Sannerligen [har] Vi”) och nahnu (“Vi”), är det för respekt och förhärligande, inte för att indikera flertal. Om en aayah (vers) av denna typ orsakar förvirring, är det nödvändigt att hänvisa till de klara och otvetydiga verser som finns i förtydligande syfte. Och om någon insisterar på att nämna exempel på verser som

إِنَّا نَحْنُ نَزَّلْنَا الذِّكْرَ
“Det är Vi som har uppenbarat denna Koran…” [al-Hijr 15:9]

som bevis på flera gudomligheter, kan vi motbevisa detta påstående genom att citera klara och otvetydiga verser som (tolkning av innebörden):

وَإِلَـٰهُكُمْ إِلَـٰهٌ وَاحِدٌ ۖ لَّا إِلَـٰهَ إِلَّا هُوَ الرَّحْمَـٰنُ الرَّحِيمُ
“ER GUD är den Ende; det finns ingen annan gud än Han, den Nåderike, den Barmhärtige.” [al-Baqarah 2:163]

och

قُلْ هُوَ اللَّـهُ أَحَدٌ
“SÄG: “Han är Allah – En” [al-Ikhlaas 112:1]

och andra verser som endast kan tolkas på ett sätt. Således kommer förvirring att skingras för den som söker sanningen. Varje gång Allaah använder plural för att hänvisa till Sig Själv är det baserat på respekt och ära Han förtjänar, och på det väldiga antalet av Hans namn och attribut, och på det väldiga antalet av Hans skaror och änglar.” (Al-‘Aqeedah al-Tadmuriyyah av Shaykh al-Islam Ibn Taymiyah, s. 109).

Och Allaah vet bäst.

Lämna ett svar

Räkna ut (spamkontroll) *

Genom att fortsätta använda denna webbplats godkänner du användandet av kakor. mer information

Dina kakinställningar för denna webbplats är satt till "tillåt kakor" för att ge dig den bästa upplevelsen. Om du fortsätter använda webbplatsen utan att ändra dina inställningar för kakor eller om du klickar "Acceptera" nedan så samtycker du till detta.

Stäng